Träblåsinstrument: att spela med luft
Om du blåser över öppningen på en tom flaska får du en ton. Det är tanken bakom alla träblåsinstrument: en luftpelare i ett rör får skaka, och spelaren ändrar tonen genom att ändra rörets längd.
I den här lektionen
Ett rör fullt av skakande luft
Inuti ett träblåsinstrument finns ett rör. När luften i röret skakar hör du en ton. Ett långt rör ger en låg ton, och ett kort rör ger en hög.
Träblåsinstrument har hål längs röret, som täcks av fingrar eller av små klaffar av metall. Att öppna ett hål är som att göra röret kortare, så tonen går upp. Stänger man hålen igen blir röret långt, och tonen går ner.
Tre sätt att få igång skakningen
En träblåsare får luften att skaka på ett av tre sätt. Flöjt och blockflöjt använder en kant. Klarinett och saxofon använder ett rörblad. Oboe och fagott använder två rörblad. Ett rörblad är en tunn bit rör som surrar när man blåser förbi den.
- Flöjt
- Spelaren blåser över ett hål, som över en flaska. Idag mest gjord av metall. Den lilla piccolaflöjten är dess höga lillasyster.
- Blockflöjt
- En enkel flöjt som liknar en visselpipa, ofta det första instrument barn lär sig i skolan.
- Klarinett
- Ett rörblad på ett munstycke. Ett varmt, mjukt ljud som kan spela mycket högt och mycket lågt.
- Oboe
- Två rörblad som är hopbundna. Ett klart, sjungande ljud. I många orkestrar spelar oboen den ton som alla stämmer efter.
- Fagott
- Ett mycket långt rör som är vikt på mitten, med två rörblad på ett böjt metallrör. Ett djupt, roligt och rikt ljud.
- Saxofon
- Ett rörblad, men en böjd kropp av metall. Uppfanns av Adolphe Sax på 1840-talet (han patenterade den 1846) och älskas inom jazzen.
Varför "trä"blåsare om de är av metall?
Flöjter och saxofoner görs av metall idag, så varför kallas de träblåsare? För att familjen har fått sitt namn efter hur den fungerar, inte efter materialet. För länge sedan gjordes flöjter av trä, och en saxofon använder ett rörblad av vass.
Pianoljud: Salamander Grand Piano av Alexander Holm (CC BY 3.0).