Klassicismen: klar, balanserad och elegant

Två betydelser av ”klassisk”

I vardagen säger folk ”klassisk musik” om all konstmusik från förr. Men musiker använder ordet klassisk också om en enda kort period, som kallas klassicismen: ungefär 1750 till 1820. Den här lektionen handlar om just den perioden.

Så låter klassicismens musik

Klassicismens melodier är oftast klara och lätta att sjunga. De kommer i prydliga, balanserade fraser, som en fråga och ett svar. Kompet är enklare än i barocken, och musiken rör sig mjukt mellan svagt och starkt.

Under den här tiden skrev tonsättarna också i former som förblev populära: symfonin för en hel orkester, sonaten för ett eller två instrument och stråkkvartetten för två violiner, en viola och en cello. Den moderna orkestern började ta form, och pianot tog så småningom över efter cembalon.

Wien, musikens huvudstad

Många av klassicismens mest kända tonsättare bodde eller arbetade i staden Wien i Österrike. Rika familjer, hovet och teatrarna ville ha musik, så där fanns både arbete och publik för tonsättarna.

Berömda tonsättare från klassicismen

Tre namn sticker ut.

Joseph Haydn (1732–1809)

En österrikisk tonsättare som skrev mer än hundra symfonier. Han kallas ofta symfonins fader.

Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791)

Ett underbarn från Salzburg som skrev symfonier, operor, konserter och kammarmusik innan han dog som 35-åring.

Ludwig van Beethoven (1770–1827)

Född i Bonn i Tyskland, flyttade till Wien och skrev musik som bildar en brygga mellan klassicismen och romantiken.