Konsertsalar: byggnader gjorda för att lyssna i

Så förändrar ett rum ljudet

Ljud färdas genom luften och studsar mot väggar, golv och tak. Ett rum med många hårda ytor, som en stenkyrka, får ljuden att hålla i sig länge, och ljudet verkar dröja sig kvar. Det kallas efterklang, lite som många små ekon som blandas ihop. Ett rum fullt av mjuka saker, som gardiner och mattor, får ljuden att dö bort snabbt.

De som bygger konsertsalar tänker noga på det här. Om ljudet varar för länge flyter tonerna ihop. Om det dör bort för snabbt kan musiken låta torr.

Scenen och publiken

I många salar sitter orkestern på en scen i ena änden, och publiken sitter på rader, ibland med balkonger. Dirigenten står framför musikerna. En del salar är formade som en skoask, långa och smala. Andra, så kallade ”vingårdssalar”, har publiken runt scenen.

Några kända salar

Det finns hundratals fina salar runt om i världen. Här är tre som många musiker känner till.

Musikverein, Wien

Öppnades 1870, med en berömd gyllene sal formad som en skoask. Dess stora sal är känd för sitt rika, varma ljud.

Carnegie Hall, New York (USA)

Öppnades 1891. Många kända musiker har spelat där, så folk använder den som en symbol för framgång.

Operahuset i Sydney, Australien

Öppnades 1973, känt för sitt tak som är format som segel och som ligger vid hamnen.

Att lyssna var som helst

Du behöver ingen berömd sal för att njuta av musik. Prova att sjunga i ett badrum, i ett trapphus eller i ett stort rum, och lägg märke till hur samma röst låter olika på varje ställe. Då har du precis testat akustik, vilket är vetenskapen om hur ljud beter sig i ett rum.