Skalor: en trappa av toner

En skala är ett recept av steg

Tänk dig en skala som en trappa där vissa steg är höga och vissa är låga. Ett högt steg är en helton (1) och ett lågt steg är en halvton (½).

Durskalan, den som låter som do re mi fa sol la ti do, följer alltid det här receptet: 1 1 ½ 1 1 1 ½. Börja på C och följ det, så spelar du bara vita tangenter: C D E F G A B C (på svenska C D E F G A H C).

Börja samma recept på G, så smyger sig en svart tangent in: G A B C D E F♯ G. Varför F♯ och inte F? Från den 6:e tonen, E, vill receptet ha en helton, men från E till F är det bara en halvton, inte tillräckligt långt. Så vi går upp en halvton till, till F♯. Från F♯ till G är det sedan precis den sista halvtonen. Det som gör en skala till dur är alltså att den följer receptet, inte vilken ton den börjar på: börja på C eller på G, följ receptet, så låter båda som dur.

Dur och moll: soligt och molnigt

Den naturliga mollskalan följer ett annat recept: 1 ½ 1 1 ½ 1 1. Börja den på A, så spelar du återigen bara vita tangenter: A B C D E F G A. Många hör dur som soligt och moll som molnigt eller eftertänksamt.

En sång vars toner mest kommer från C-durskalan, och som låter färdig på C, går ”i C-dur”. C-dur och a-moll använder exakt samma sju toner; de känns bara hemma på olika toner. Musiker kallar dem parallelltonarter (a-moll är parallelltonart till C-dur), lite som tvillingar som delar samma garderob.

Skalsökare

Välj en starton och en skala. Du ser skalans toner, stegreceptet och var den ligger på pianot. Tryck på ”Spela uppåt” eller ”Spela nedåt” för att höra den.

Vad varje skala passar till

Dur

Ljus och glad. Do re mi-skalan, som används i de flesta barnvisor och poplåtar.

Naturlig moll

Mörkare och eftertänksam. Den vanliga mollskalan (kallas också eolisk).

Harmonisk moll

Naturlig moll med 7:e tonen höjd en halvton. Det ger ett stort glapp på tre halvtoner mellan 6:e och 7:e tonen, som låter lite exotiskt och dramatiskt.

Melodisk moll

Moll med höjd 6:e och 7:e ton på väg uppåt, lätt att sjunga. I klassisk musik blir den oftast naturlig moll igen på väg nedåt.

Pentatonisk dur

Fem vänliga toner utan halvtonssteg. Väldigt svårt att få den att låta fel.

Pentatonisk moll

Fem toner som låter grymt bra i rock- och bluessolon på gitarr.

Blues

Den pentatoniska mollskalan plus en extra ”blue note” som ger en cool, kärv färg.

Dorisk

En modus som låter som moll men där 6:e tonen ligger en halvton högre än i naturlig moll, vilket gör den ljusare. Vanlig i jazz, funk och folkmusik.

Frygisk

En mollmodus med en halvton direkt efter första tonen, vilket ger en spansk eller flamencoaktig smak.

Lydisk

En durmodus med höjd 4:e ton. Drömsk och svävande, hörs ofta i filmmusik.

Mixolydisk

En durmodus med sänkt 7:e ton. Avslappnad och rockig, vanlig i rock och folkmusik.

Lokrisk

Den mest oroliga modusen, eftersom dess 5:e ton är sänkt. Används sällan, mest för speciella effekter.

Heltonsskala

Bara heltoner, sex toner. Svävande och drömsk, som musiken när en tecknad film glider in i en dröm.

Kromatisk

Alla tolv toner, varenda halvton. Som att ta varje trappsteg.

Femtonsskalan som du inte kan spela fel på

Pentatonisk betyder ”fem toner”. Den pentatoniska durskalan är durskalan utan sin 4:e och 7:e ton (fa och ti). De två ligger bara en halvton från en granne, och halvtoner kan skava. Ta bort dem, så låter nästan vilken ordning som helst trevlig.

Prova det här: spela bara de svarta tangenterna på ett piano, i vilken ordning du vill. Det är en pentatonisk skala, och det är väldigt svårt att få den att låta fel. Många folkvisor och barnvisor världen över använder den.

Kyrkotonarter: samma toner, ett annat hem

Spela de vita tangenterna från D till D i stället för från C till C. Du använder samma toner, men musiken känns annorlunda, eftersom hemtonen har ändrats. Det kallas dorisk skala.

Varje vit tangent ger en kyrkotonart (modus): C jonisk (durskalan), D dorisk, E frygisk, F lydisk, G mixolydisk, A eolisk (den naturliga mollskalan) och B (H) lokrisk. Det är som en vecka: en vecka som börjar på måndag och en som börjar på söndag har samma sju dagar, men de känns olika.

Alla dur- och mollskalor

Här är alla tolv durskalor och deras parallella mollskalor, skrivna med de vanliga korsen och b:na (med internationella bokstäver: B betyder H, och B♭ betyder b).

1. C-durCDEFGABSpela
   a-moll (naturlig)ABCDEFGSpela
2. G-durGABCDEF♯Spela
   e-moll (naturlig)EF♯GABCDSpela
3. D-durDEF♯GABC♯Spela
   b-moll (naturlig)BC♯DEF♯GASpela
4. A-durABC♯DEF♯G♯Spela
   f♯-moll (naturlig)F♯G♯ABC♯DESpela
5. E-durEF♯G♯ABC♯D♯Spela
   c♯-moll (naturlig)C♯D♯EF♯G♯ABSpela
6. B-durBC♯D♯EF♯G♯A♯Spela
   g♯-moll (naturlig)G♯A♯BC♯D♯EF♯Spela
7. F♯-durF♯G♯A♯BC♯D♯E♯Spela
   d♯-moll (naturlig)D♯E♯F♯G♯A♯BC♯Spela
8. D♭-durD♭E♭FG♭A♭B♭CSpela
   b♭-moll (naturlig)B♭CD♭E♭FG♭A♭Spela
9. A♭-durA♭B♭CD♭E♭FGSpela
   f-moll (naturlig)FGA♭B♭CD♭E♭Spela
10. E♭-durE♭FGA♭B♭CDSpela
    c-moll (naturlig)CDE♭FGA♭B♭Spela
11. B♭-durB♭CDE♭FGASpela
    g-moll (naturlig)GAB♭CDE♭FSpela
12. F-durFGAB♭CDESpela
    d-moll (naturlig)DEFGAB♭CSpela